Lördag, den tredje april

Började med att rida Zara, för att sedan gå över till min favorit Unico. Efter de första hästarna var avklarade stiftade jag en ny bekantskap. BonBon är fyra år och riden i en knapp vecka, innan dess aldrig sutten på. Spännande, kan man väl sammanfatta det. Nu skulle jag alltså upp och sitta på denna oerfarna rygg. Skritt, trav och galopp i båda varven! Till min stora förvåning gick det riktigt bra. Det enda lilla problemet var att hon envisades med att slå med huvudet, lite då och då, och inte så lite heller. Tidvis såg det ut som om hon försökte bryta sin egen nacke, vilket hon som tur var misslyckades med. Får väl se om det kan bli häst av det lilla djuret också.

Innan lunch blev det lite pyssel och fix, för att hjälpa Jannike. Hon får ett betydligt tyngre arbete nu när Lucas är iväg, särskilt med tanke på att hon inte är så snabb.. Efter lunchpaus tog jag mig an Sjimmie och sedan Ärtan. Inga incidenter värda att nämna, utan vanliga standardpass för de båda. En relativt lugn dag, trots många hästar att rida. Annat blir det imorgon när allt ska fixas inför tävling på måndag, då sju hästar ska iväg! Då gör även jag och Ärtan vår holländska debut. Får väl se hur det går... Blir bara en 1.10-klass, för att känna på det hela, men det är ordentligt spännande ändå!

Till kvällen blev det laxpasta med béchamelsås. Så otroligt skönt att kunna bestämma, handla och laga den mat man själv vill ha. Bara till sig själv och inte behöva tänka på någon annan. Underbart! Visste inte hur mycket jag hade saknat det..

Runt tio-halv elvatiden hörde jag något konstigt ljud inifrån gamla ridhuset. Jag gick upp och kollade ner genom fönstret, där jag såg ett av stona ligga ner på sidan och precis utkommen var en ny liten hästbebis. Så häftigt att se i verkligheten och jag stod på första parkett här uppe i fönstret. Tom höll redan på att öppna hinnan runt fölet, för att sedan börja gnugga henne torr med halm. Att se denna lilla underbara varelse försöka ta sig upp första gången på vingliga ben, falla till marken igen, ge upp för någon minut, för att sedan ge sig på det igen, gör en lite varm i hjärtat. Till slut fick Tom och Kevin hjälpa henne upp och stödja på varsin sida medan de tog sig in till en stor box i stallet, där det var lite varmare. Ett sto blev det, som ni säkert förstått vid det här laget, och hon ska döpas till Fun Times, efter sin far London Times (Olsmeijers 17-åriga hingst, som gått 1.60-klasser och är pappa till snudd på hälften av tävlingshästarna i stallet).

Är hon inte bedårande? Som en liten Bambi...