Fredag, den tjugotredje april

Ryggen var idag något mindre hemsk, så jag lyckades ta mig igenom fyra hästar i alla fall. Vissa av dem fick riktiga kortpass, men det överlevde de nog. Jag började med Cardento, sedan Ärtan, BonBon och Zara. Ärtan fick ett hoppass inför tävlingen, som är flyttad till morgondagen. Ooooj, vad bra det gick. Från första språnget kände jag att det var en ny häst jag satt på. Helt galet. Jag tror minsann att hon precis blev lite dyrare... Vi hoppade en linje räcke - oxer med tre galoppsprång emellan, två fristående räcken och en kombination räcke in - oxer ut. Hindren låg på höjder mellan 1.00 och 1.30 m, och jag tror inte att vi kom fel på en enda distans.. Underbar uppladdning!

Eftermiddagen fick jag ledig. Min lunchrast spenderades med att slänga i mig lite käk, hoppa in i duschen och avslutades med ett snabbt försök att göra mig lite vacker. Efter lite stök och bök med en lånad GPS gav jag mig sedan iväg mot Weeze flygplats. Ett litet problem var att jag inte lyckades få igång ljudet på min lilla navigator. Detta medförde att jag med jämna mellanrum var tvungen att kolla ner mot växelspaken där den låg, för att se att jag var på rätt väg. Som tur var hade jag även fått en muntlig vägbeskrivning av Linn, så egentligen hade jag inte ens behövt gps:en, men det kändes ändå säkrast efter min lilla Divozainsident tidigare...

Jag hittade i alla fall, även om jag blev lite sen på grund av diverse bilköer och fredagstrafik. Utanför terminalen hittade jag någon jag kände igen, trots att det gått två månader sedan sist. Ett underbart återseende och vi kom fram till att det får bli den längsta tiden från varandra någonsin. Många pussar och kramar senare fortsatte vi tillbaka hemåt igen. Själv var jag helt hyper över att få prata svenska med någon igen, på riktigt. Visst, jag pratar med Linn och Kevin ibland, men det blir ändå inte samma sak.. Och på engelska, som jag talar med resten av gänget, kan man inte alltid förmedla precis det man vill säga. Jag pratade alltså nästan oavbrutet under hela bilresan, som tog ett stopp vid Super de Boer i Doorwerth för lite middagsshopping. Härligt att få laga mat tillsammans igen och kunna äta precis vad man vill, utan att snåla eller drunkna i polska kryddor.

Tillbaka på gården blev det presentation för Bonnie (min man fick godkänt med råge) och några polacker som vi lyckades haffa på vägen och sedan en visning av gården. Jag berättade även allt om alla hästar, trots att den stackars pojkvännen inte var ett dugg intresserad. Sådant får man tåla om man väljer att ha ihop det med en hästtjej. Därefter var det dags för middag. Vi snodde ihop varsin bit fint oxkött, som serverades med pasta, sås och en insalata caprese. Jag har saknat riktig mat, god mat, och någon att laga den tillsammans med.

Senare under kvällen hände inte så mycket mer. Det blev mycket mys och prat, innan sänggång. Imorgon är det dags för kombinerad ledig dag/tävlingsdag. Vi får väl se hur det går! Natti.