Tisdag, den tjugonde april

Många hästar att rida även idag, men precis som igår var det vissa som skulle ta det lite lugnt efter akupunkturbehandlingen. Jag inledde dagen med BonBon, som jag glömde sätta på snokrem. Detta innebar att hon sprang runt i full fart med pyttesmå travsteg och försökte galoppera iväg så fort hon fick chansen, utan att jag hade särskilt mycket alls att säga till om. Efter halva passet gav jag upp försöken och gick till stallet och hämtade något att sno ihop hennes mun med. Därefter var hon som vanligt igen, om än lite lätt förbannad över att förlora sin nyvunna frihet.

Under gårdagskvällen hade det tillkommit ett par nya pållar i stallet. Det var två lovande fyraåriga valacker, en brun efter Concorde och en skimmel efter Cardento. Cardentoskimmeln är en riktig snygging, som var hingst till för bara några veckor sedan. Honom fick jag äran att rida! Lite lat, men ändå känslig och byggd för att gå i form med riktig hingstnacke. En väldigt kompakt typ av häst och inte är så jättehög över manken. Jag fick även hoppa några skutt med honom. Det krävde lite övertalning, som alltid med unghästar, men oj vad han hoppar! Helt underbart runda och fina språng. Jag tror att det kan bli en ny liten stjärna och det vore kul om jag fick följa honom lite. Bonnie fick rida den andre unghästen och det gick väl inte riktigt lika lysande. Han var lite mer framåt, men också fegare och inte alls lika hinderklok. Får se om det är något intressant eller vad som händer med honom.

Innan lunch hann jag även med Unico som bara skulle skrittas och travas. Det tyckte han var ganska trist och var därför snudd på slö. Jag får väl erkänna att jag inte var så jätteinspirerad jag heller, men ändå.. Efter lunch fick Ärtan och Viceroy liknande pass. Ärtan var betydligt bättre i fötterna idag, men på hård mark eller mindre voltspår märks det fortfarande av. Ingen tävling imorgon alltså.. Typiskt! Sista hästen för dagen blev Zara som bara skulle skrittas. Det blev en runda ute i naturen tillsammans med Bonnie på Tommy. Mysigt och möjlighet till lite tjejsnack. Vi har faktiskt börjat bli riktigt goda vänner nu, vilket känns jätteskönt. Behöver någon att kunna prata med, särskilt när Janneke är bitchig.

Efter jobbet blev det lite välbehövlig matshopping. Väl hemma igen svängde jag ihop en Carbonara till mig, eftersom jag trodde att polackerna redan hade ätit. Så var dock inte fallet, utan jag fick ännu en tallrik mat serverad framför mig lite senare, vid niotiden. "Mums" sa min mun, men "noooooo" skrek magen som redan var alldeles för mätt. Efter några tuggor valde jag dock att (för en gångs skull) följa magens råd (tur, för annars skulle den garanterat spruckit..) och sparade Milenas mat till morgondagens lunch. Nu blir det sängen och förhoppningsvis en god natts sömn. Natti!