Ut och se att Ärtan levde, trots att jag inte var där och passade upp. Hon hade fått en ny sko och såg ganska nöjd ut med livet. Hon var dock tvungen att lukta väldigt ingående och misstänksamt på min skinnjacka, den brukar inte vandra omkring i hennes box. Jag träffade på Linn, som precis var på väg in till Doorwerth för lite handling, så jag passade på att följa med och komplettera lite till vårt kylskåp. Skönt att slippa snåla på mjölk, juice och ost. Vi uträttade dessa ärenden i en annan matbutik, motsvarande vårt ICA, istället för Lidl som jag brukar åka till med Milena. En väldigt trevlig affär med stort utbud. Ska nog försöka få igenom att vi ska handla där i fortsättningen, får se hur det går.
Jag har gjort en upptäckt, som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka. Vi är tre personer i detta hushåll, men jag har aldrig sett någon annan röra osten. Trots detta är den nu slut. Ett kilo ost på en vecka. Jag kan väl inte ha ätit upp det själv?! Det måste väl ändå vara omöjligt. I och för sig tycker jag väldigt mycket om en holländska goudaosten och äter gärna ostmacka som tillbehör till frukost, lunch och middag. Okej, kanske inte omöjligt ändå... Men hjälp, jag kan inte bli sjuk? Ostsjukan, ingen klocka som ringer?
Väl tillbaka på gården tog jag tag i Milena och drog med henne på en cykeltur till Doorwerths slott. Det blev en trevlig eftermiddag med kaffe och äppelkaka på slottsfiket. Därefter cyklade vi vidare, kollade på kanalen och båtarna som åkte genom slussen. Vi hittade några får i en inhägnad och vackra omgivningar. Resten får ni utläsa av bilderna. Tycker för övrigt att jag har blivit duktig på att lägga ut bilder på senare tid. Är ni inte imponerade? Vänj er inte för mycket bara, jag kan inte lova att detta kommer fortsätta i samma friska anda även i framtiden. Om ni har missat det kan jag även tillägga att alla bilder är klickbara för att ses i full storlek. Hörs imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar