Söndag, den tjugoförste mars

Kevin åkte iväg på tävling med Upstairs, Unico och Viceroy redan innan klockan sju imorse, så jag och Rodrigo fick dela på ridningen idag. Detta innebar en extra häst för min del, fem på en dag är mycket. Jag började i alla fall med Nintender, fyraåringen. Det gick hyfsat i början, men efter att ha fått lite instruktioner av Rodrigo (som brukar rida honom och utbildar unghästar) gick det riktigt bra. Rodrigo var supergullig och snäll mot mig, gav till och med beröm över att jag lärde mig fort. Kul! Andra hästen blev Sjors. Till min fasa upptäckte jag, när jag hade börjat rida, att jag hade glömt att sätta på mina sporrar! Åååh, nej. Trots det gick han riktigt bra och var mjuk och fin. Mina ben var också lagom mjuka och spagettiliknande efteråt...

Ärtan fick en liten cavallettiövning att bita i. Två småhinder på långsidan, som jag först red över var för sig på volt och sedan la ihop. Det är fortfarande stor skillnad mellan varven, men det går framåt. I vänstervarv går hon med rumpan innanför, vilket gör att det är lättare att korta henne men hon hoppar från ett bakben istället för två. I högervarv är hon rak, men orkar inte korta steget, utan försöker slå sig fri och öka tempot istället. Efter 40 minuter var hon trött och svettig, så vi gav oss för dagen. Det blir mycket sånt jobb för henne nu, nyttigt!

Efter lunch red jag Sjimmie som gick hyfsat även idag och därefter Zara. Hon var om möjligt ännu värre än igår, trots att jag var utomhus. Tråkigt när det tar ett sånt jättekliv tillbaka. Allt jobb känns så bortkastat! Menmen, det kan vända lika snabbt igen, det kanske bara behövs en vilodag för att smälta allting.

Eftermiddagen gick åt till att klippa Ärtans ben och svinpälsen som har växt ut. Efter två klippningar i höstas får hon nämligen inte mer vinterpäls, men däremot komma långa, sträva, ljusbruna hårstrån fram överallt. Mindre snyggt. Hon hade också rejält med skägg under hakan och hovskägg på benen. Håret avlägsnades från Ärtan och fastnade istället på mig, som alltid. Hur lyckas håret alltid leta sig in innanför innersta tröjan, oberoende av hur många tröjor man bär, när man klipper hästar? Det är nästan imponerande...

En dusch och lite mat krävdes vid kvällstid och avslutades med te och riskakor. Ringde även min far som fyllde år. Jag försökte gratulera, men han tyckte väl snarare att ett beklagande var mer passande. Hipp hurra, i alla fall! Lite prat med pojkvännen hanns också med, eftersom han är en sån som är ledig på helgen. Lyxlirare... Godnatt gott folk, nu blir det sängen!